Dag 44: Tisdag
Igar akte jag och min nya roommate, Lynn, till skolan tillsammans, klockan 9 borjade vi. Tisdagar ar den enda dagen vi har lunchrast! At pa en restaurang nara skolan tillsammans med tjejerna i min klass och Lynn.
Efter skolan ville Lynn titta pa Moulin Rouge! Sa hon jag och en ny kille fran taiwan akte dit :) Minns nar jag var dar for tva ar sen en fredag kvall, och ringde mamma... Haha, det var roligt, hon fick spel. Denna gangen gick vi in i en slags forsta entre till Moulin Rouge, det var oppen mot gatan. Dar kunde man titta pa bilder pa cancan-dansare. Nar vi ar dar ser jag en skum snubbe som kollar for mycket pa oss, sa jag gar at andra hallet. Sen ser jag att han borjar prata med Lynn. Sen kommer de fram till mig och taiwan-killen (kan inte minnas vad han hette, var typ mao-chao, verkligen som man tanker sig att namnet pa en asiat ska vara) och jag vill verkligen inte prata med honom, hatar nar killar kommer fram pa gatan och vill prata med en, jag vill inte prata med dem! Sa jag vander mig om lite och latsas inte om dem. Men sa stracker han fram hander mot mig och da kan jag inte ignorera honom langre, sa tar hans ackliga hand och sager vad jag heter, sen ar jag tyst. Efter vi flytt fran honom fragar jag Lynn varfor hon borjat prata med honom och hon sa att han hade borjat fraga nat om man fick ta kort dar eller inte. Och sen hade han fortsatt med att fraga om vi ville ata middag med honom!! Hon hade ljugit for honom och dragit en historia om att vi var tusister och akte hem imorg, att vi skulle ata middag pa hotellet... Men varfor tycker man att man maste vara trevlig mot en san man?! Jag hade definitivt inte varit det, hade kanske svarat pa hans forsta fraga men sen gatt darifran utan att saga na mer. Vill jag inte prata med nagon sa maste jag inte! Och han var sa himla skum, och inte den forsta. Han kan aldrig ha velat nanting anstandigt, klart han var ute efter nanting, men varfor kanner man anda att man maste vara trevlig? Det ar verkligen konstigt.
Efter detta gick vi runt och strosade lite i Montmartre. Riktigt mysigt, men åh sa backigt. Vi hittade en fin kyrkogard, Cimetiere de Montmartre. Men var inte lika enkelt att hitta ingangen. Vi gick runt hela kyrkogarden innan vi kunde hitta vart man gick in. Till slut kom vi in iaf, och kyrkogarden var riktigt fin :) Men var lite konstigt, de hade blandat nya och gammla gravar. Fanns liksom vissa gravar som var sa gammla att de bara sag risiga ut, ingen inskription fanns kvar, var massa ogras, stenen sag allmant rutten ut, och bredvid den var en supermodern glansande sten. Konstigt. Efter kyrkogarden akte vi hem. Var riktigt trott i benen efter att ha gatt sa langt.
Xoxo
