Dag 1: Min forsta dag i Paris
Efter att jag kommit till skolan och gjort testet akte jag pa en battur pa floden tillsammans med nagra andra tjejer som ocksa var nya. Det var mest trottsamt eftersom jag var sa trott, men jag kunde inte aka till min familj enda eftersom de inte var hemma och jag inte hade nan nyckel.
Efter batturen akte vi tillbaka till skolan. Dar satte jag mig i uppehallsrummet, som har nagra datorer, tva soffor och en tv. Satte mig i en av sofforna och holl praktistk taget pa att somna. Efter ett tag kom min larare, som jag halsat som hastigast pa, och det som tydligen var min klass. Hon sa att jag skulle sitta kvar eftersom det var min klass. Sen satte hon pa en film: Asterix och Obelix. Fattade inte sa mycket... Efter det akte jag till min familj. En kvinna i receptionen visade min hur jag skulle aka med metron. Hon fragade ocksa om jag ville ta en texi istallet, men jag sa att meton skulle bli bra. Det angrade jag nar jag var nere i metron, jag hade glomt bort att jag hade en 23kg tung resvaska att slapa pa ocksa... Det var inte kul! hade varit okej om det inte ar massa trappor i franska metron! Tur att jag bara behovde byta tunnelbana en gang :) Idag tva dagar senare har jag fortfarande traningsvark i armarna efter att ha slapat pa vaskan. Nar jag kom fram till ratt metrostation tog jag upp min lilla karta for att klura ut i vilken riktning jag skulle ga for att komma fram till huset. Jag borjade sjalvklart med att ga fel... Och nar jag val hittade ratt gata kunde jag inte hitta ratt husnr. Till slut stannade en bil och fragade om jag var vilse. Jag sa att det var jag, och rackte honom min karta och lappen med adressen. Han knappade in adressen pa sin gps och kom fram till att det maste vara i narheten. Sen ringde han till familjen och sa att han hade hittat en tjej som inte kunde franksa som skulle bo hos dem. Da kom pappan ut och motte mig. Jag stod kanske 30 meter ifran huset, men pa fel sida av gatan...
Familjen ar jatte schysst! Men dem kan typ ingen engelska, vilket i och for sig och bra, for da maste jag forsoka prata franska. Det ar nastan lattast att pratade med barnen, dem har 3 barn: en flicka pa 10 ar, en pojke pa 7 ar och en liten flicka som bara ar 1 ar. Huset ar fint :) men rummet ganska litet. Efter att ha atit middag gick jag och la mig for jag var sa himla trott! Traffade inte min roommate, for jag vaknade inte ens nar hon kom hem.
Xoxo
Efter batturen akte vi tillbaka till skolan. Dar satte jag mig i uppehallsrummet, som har nagra datorer, tva soffor och en tv. Satte mig i en av sofforna och holl praktistk taget pa att somna. Efter ett tag kom min larare, som jag halsat som hastigast pa, och det som tydligen var min klass. Hon sa att jag skulle sitta kvar eftersom det var min klass. Sen satte hon pa en film: Asterix och Obelix. Fattade inte sa mycket... Efter det akte jag till min familj. En kvinna i receptionen visade min hur jag skulle aka med metron. Hon fragade ocksa om jag ville ta en texi istallet, men jag sa att meton skulle bli bra. Det angrade jag nar jag var nere i metron, jag hade glomt bort att jag hade en 23kg tung resvaska att slapa pa ocksa... Det var inte kul! hade varit okej om det inte ar massa trappor i franska metron! Tur att jag bara behovde byta tunnelbana en gang :) Idag tva dagar senare har jag fortfarande traningsvark i armarna efter att ha slapat pa vaskan. Nar jag kom fram till ratt metrostation tog jag upp min lilla karta for att klura ut i vilken riktning jag skulle ga for att komma fram till huset. Jag borjade sjalvklart med att ga fel... Och nar jag val hittade ratt gata kunde jag inte hitta ratt husnr. Till slut stannade en bil och fragade om jag var vilse. Jag sa att det var jag, och rackte honom min karta och lappen med adressen. Han knappade in adressen pa sin gps och kom fram till att det maste vara i narheten. Sen ringde han till familjen och sa att han hade hittat en tjej som inte kunde franksa som skulle bo hos dem. Da kom pappan ut och motte mig. Jag stod kanske 30 meter ifran huset, men pa fel sida av gatan...
Familjen ar jatte schysst! Men dem kan typ ingen engelska, vilket i och for sig och bra, for da maste jag forsoka prata franska. Det ar nastan lattast att pratade med barnen, dem har 3 barn: en flicka pa 10 ar, en pojke pa 7 ar och en liten flicka som bara ar 1 ar. Huset ar fint :) men rummet ganska litet. Efter att ha atit middag gick jag och la mig for jag var sa himla trott! Traffade inte min roommate, for jag vaknade inte ens nar hon kom hem.
Xoxo
Kommentarer
Trackback
